SET-livskunskap
Vi Ami, Eva och Lasse som jobbar på Färjestadens skola har klasserna 4a,4b och 4c. Vi arbetar regelbundet med SET (social.emotionell träning) och planerar att förstärka inlärningen med rörlig bild.
Så här tänker vi göra:
- För att lära sig att säga nej och ta ställning krävs kontinuerlig träning med drama.
- Med filmens hjälp hoppas vi att eleverna kan kritiskt granska sig själva och t.ex se kroppsspråkets betydelse.
- För eleverna är film lustfyllt och vi hoppas att motivationen ökar.
- I förlängningen vill vi visa filmen för andra klasser och även på föräldramöten. Med filmspråkets hjälp så förstärks budskapet.
Förintelseresan
Värdegrundsprojekt
Historia - Bild
Efter påsklovet kommer Lars och Leif på Ringsbergskolan i Växjö att arbeta med ett värdegrundsprojekt om förintelsen. Eleverna skall få arbeta med "förintelseresan", som är en fiktiv gruppresa i tredje riket. Denna idé bygger på Magnus Hermansson Adlers tankar om historieundervisning. Michael Enocsson har gjort formen till en resa och Leif Svensson har anpassat den till de lokala behoven.
Förinetlsresan bygger på att man befäster tre begrepp, offer, förövare, åskådare hos eleverna. De får sedan göra en gruppresa i tredje riket, där de i grupp och enskilt skall ta ställning till olika dilemman, historiska källdokument och andra dokumentära källor. Dessa skall analyseras utifrån frågorna; vem är offer?, förövare? och åskådare? Gruppens resonemang och egna tankar skriv ned i en loggbok.
Som en ny del i denna resa vill vi ge eleverna en chans att med hjälp av en digitalhistoria visa hur de känner och tolkar de tre begreppen.
Vad vi vill titta närmare på är om man synliggör något annat med hjälp av en digitalhistoria än vad som kommer fram när eleverna skriver i sin loggbok, samt hur man kan bedöma detta.
Temagruppsmöte den 23/1. Dags att börja arbeta med eleverna.
Träff hos Maria. Medverkande var Lars Palm, Leif Svensson, Ami Bacher, Lars Lind, Eva Sjöstrand, Sara Lindqvist, Peter Milton, Maria Stam, Magnus Engvall.
Nu går vi vidare under våren med att koppla arbetet till projekt ute på skolorna på olika sätt. Lars, Leif och Cila iVäxjö kommer att arbeta med världskrigen och förintelsen. Eleverna kommer att få arbeta med digitala berättelser bland annat..
Ami, Eva och Lars på Färjestadens skola kommer att koppla arbetet till ämnet livskunskap som under förra året initierats i Mörbylångas skolor. Arbetet kommer att ske med film, digitala berättelser och bilder.
I arbetet kommer varje skola formulera sig runt innehåll och syfte med kursen och här tänka både på innehåll och form. Processen följs på skolorna. Efter avslutat arbete tittar vi gemensamt på det färdiga resultatet och diskuterar analysmetoder och bedömning.
Arbetet kommer att börja inom kort på Ringsbergsskolan och innan påsk är även Färjestaden igång. Planeringen inför arbetet kommer att presenteras här på bloggen.
Lars Palm visde en bedömningsmatris ? bedömning av elevens roll i skapande processer? som används på Ringsbergsskolan som var mycket intressant och som kommer att användas och utvecklas i det kommande praktiska arbetet. Lars lovade att lägga ut den här på bloggen.
Vi talade om att synliggöra det egna arbetet ute i klassrummen och att titta på det ämnesspecifika och det mediespecifika. Att det kan vara en god idé att konkret formulera sig om vad eleverna ska ha med sig när de är klara.
Peter Milton visade exempel på hur han arbetat med digitala historier utifrån boken I taket lyser stjärnorna, av Johanna Thydell. Kapitel lästes in och visualiserades med bilder som tecknats eller fotograferats.
Lars Palm visade upp en musikvideo där eleverna i fyra olika grupper ansvarat för olika delar av filmen. En skrev texten, en gjorde musiken, en animerade och en spelade in video. Filmen avspeglar en bra samverkan mellan grupperna och inom varje team. Miljön handlade musikvideon om men oj vad mycket annat de måste ha lärt sig samtidigt. Matrisen som jag tidigare nämnde användes vid bedömning av det arbetet.
Sara Lindqvist och Eva visade upp bilder på eleverna som med ansiktsuttryck och kroppsspråk förklarade vad alla dessa fyndiga smilisar egentligen betyder. Självklart det mesta, när man väl ser det. Mycket kul. ___________________________________________________
DIGITALA BERÄTTELSER
Tom Gagner ska arbeta med digitala berättelser tillsammans med VFU studenter i AU2 . Först ska de skriva en loggbok och sedan är tanken att denna ska visualiseras. Maria har fått en förfrågan om att ta in de färdiga berättelserna i vår temagrupp, utifrån vår inriktning, se på dem och diskutera hur dessa ska bedömas. Vi var alla positiva till detta. Hur bedömer vi när vi bara ser det färdiga resultatet och ingenting känner till om processen eller studentens bakgrund och förutsättningar?
_____________________________________________________
SATELLITSKOLAN En intressant sak som kommit fram är att man på Satellitskolan i Malmö har fått en förfrågan om hur man där gör för att bedöma arbetet. Satellitskolan är en 7-9skola som är helt inriktad på att använda sig av medier i alla ämnen. Utifrån skolverkets förfrågan har de just nu ett arbete runt samma frågor som vi ställer i temagruppen. Maria pekar på att Skolverket tidigare tittat på hur lärarna såg på bildämnet och kan se paralleller. Man hade då produkten och processen, precis på samma sätt som i skapande med medier. Man kan också göra en jämförelse med hur man gjorde med ?muntlig framställan? där det inte heller fanns några klara kriterier. Kontakten kommer att fortsätta och förhoppningsvis kommer vi att ha ett utbyte runt varandras arbete.
___________________________________________________
VAD ÄR INTELLIGENS? OCH HUR FÅR MAN ELEVER ATT REFLEKTERA ÖVER SITT EGET ARBETE?
Maria föreläste om Howard Gardners sju intelligenser ( nu är de väl uppe i elva eller nåt) Som är bra att ha med sig in i arbetet med bedömning av processer och resultat inom skapande med medier och annan estetisk verksamhet. Kan inte skriva så mycket om det här men här är i alla fall de ursprungliga intelligenserna som Gardner ?upptäckte?:
Språklig
Matematisk,
logisk
Musikalisk
Spatial
Kroppslig
Mellanmänsklig
Personlig
I sammanhanget antecknade jag också ner en definition av ?multiintelligensteori?: lyder så här:
?förmågan att lösa problem eller framställa produkter som värderas högt i ett eller flera kulturella sammanhang.? (missade vem som skrivit den,Gardner också kanske? )
Med tanke på att reflektera över sitt eget arbete och att bedöma processer kom Maria också in på Arts Propel som handlar om Produktion ? Reflektion ? Lärande. Detta är tre moment som man rör sig runt, hur man vill återkommande. Många underlag till bedömning och matriser har sitt ursprung i Arts Propel vad jag förstår.
Reflektionen efteråt och under processen är något som vi talat om en hel del. Hur går man in i processen? Med givna mål eller med en tanke på att processen blir bättre om den får ha sin gång för att reflekteras över efteråt? Har barnen själva har en god förmåga att reflektera över sitt arbete utan att få riktlinjer i förväg eller behövs ett ramverk?
Kanske handlar det mer om att vara trygg i sin roll som lärare? För att kunna improvisera måste man vara väldigt påläst. Med andra ord; för att våga släppa taget måste du vara trygg och det hänger ihop med att du kan och vet dina ämnen.
Temagruppsmöte med föreläsning av Fredrik Holmberg
Hej , här komer en enkel redovisning av vårt temgruppsmöte den 22:a november.
Jag har utforskat hur vi ska lägga ut eget filmat material och nu gjort det via Jaycut. Det blir ingen vidare bildkvalite och bilden är inte i synk med ljudet. Kan inte heller lägga in filmen i texten som med you tube-filmer av någon anledning så jag länkar istället. Men trots allt så är det mycket enkelt att publicera filmen via jay cut och ljudet är bra och det är ju också viktigt. Tills vidare kan vi göra så här men kom gärna med förslag på bättre sätt någon. Efterhand som vi i temagruppen får eget material vi vill lägga ut så kan vi göra det via Jay cut. Det finns en grupp som heter Ung kommunikation där vi kan samla materialet.
Torsdagen den 22:a november träffades temgruppen. Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna i Göteborg föreläste och var med under dagen. Under onsdagen hade Fredrik haft föreläsningar för elever i åk 7-9 vid Skansenskolan i Mörbylånga. Temat där var filmens berättarkomponenter, dramaturgi, karaktärer och innehåll. Föreläsningen utgick till stora delar från den Pirates of the Caribbian, den första filmen. Tillfället kommer att följas upp med en skolbiovisning av filmen. Vi passade alltså på att bjuda in honom när han ändå var här i krokarna.
Till våren är tanken att Fredrik kommer tillbaka till Högskolan i Kalmar under lite mer välplanerade former och föreläser inom ramen för Ung Kommunikation.
Medievetenhet
Fredrik utgick ifrån begreppet Medievetenhet som myntats i kretsar av film- och mediepedagoger. Kanske är det en bra översättning av uttrycket Media literacy som inte riktigt funnit en bra översättning i det svenska språket. Skulle tro att Mediekompetens är det vanligast förekommande. Medievetenhet handlar om förhållningssätt, förutsättningar och kunskap vad gäller alla aspekter av vår nya medieverklighet. Från teknik och medier till språk, texter och tecken. När vi diskuterar film och media i skolan idag hamnar vi, fortfartande, ofta i en teknikdiskussion istället för att behandla det som vi vill göra och uppnå. Medier har vi ju i alla tider använt i skolan men idag är pennorna digitala. Men kanske är det så att allt för många ännu känner igen sig i Ansgars problem.
Intertextualitet
Vi talade också om intertextualitet. Det vi läser och ser omkring oss är präglat av avsändarens egna referenser och för att förstå texten behöver vi också vara bekanta med dessa. Själv förstår jag den äldre generationen ganska bra och det har säkert hjälpt mig att jag exempelvis vuxit upp med morgonpsalmer och Selma Lagerlöf i skolan. De äldre förstår även mig eftersom min uppväxt i stort liknade mina föräldrars.
Idag har egentligen ingenting förändrats. Dagens unga gör precis som unga människor alltid gjort, umgås, spelar spel och älskar fantasi och spänning som förmedlas via rörliga bilder på biografen, TV:n eller datorn. Det handlar om samma saker men allt sker på nya sätt. Detta innebär koder, symboler och sammanhang som inte säger något till den som inte är insatt.
Det här är naturligtvis viktigt för relationen och dialogen mellan lärare och elever och för att skolan ska kännas viktig och angelägen Hur många av dessa Internet peoples känner Du till, till exempel??
Efter lunch fortsatte vi att samtala och konstaterade enhälligt att fler textformer kräver, så klart, mer kunskap. Det gäller framförallt, förmågan att bedöma och analysera arbetet. Mer kunskap in på lärarutbildningarna alltså men frågan är hur man ska välja ut vilken kunskap som ska in? Hur mycket kan rymmas i lärarutbildningens allmänna utbildningsområde? Här måste alltså ett urval av innehåll tas fram och kanske en modell??
Det finns sedan gammalt matriser för hur man bedömer estetiska lärprocesser. Det finns också exempel på matriser som idag används på designhögskolan och på institutionen för bildpedagogik och media. Här är ett klipp med Maria och Fredrik Holmberg där Maria bl. a tar upp det här med bedömningsmatriser.
Kanske kan berättandet vara den gemensamma nämnaren i arbetet med att bedömma olika texter? Samma grunder gäller i boken som filmen och den uppspelade teaterpjäsen. Här finns ett klipp där Fredrik Holmberg, Maria Stam, Sara Gustavsson och Eva Sjöstrand-Rosqvist talar om detta.
Nästa gång träffas vi den 4:e december
Vi får en inblick i bildspråkets grunder på förmiddagen då Maria hållerr i en föreläsning i semiotik.
Vi kommer att titta närmare på hur medieinriktade skolor bedömer arbete med rörlig bild och andra medier.
Inför den 4:e december preseenterade vi föreslaget att arbet med ett gemensamt tema under våren. Detta tema skulle kunna vara Värdegrund och ta upp frågor runt exempelvis jämställdhet, etnicitet och klass .
rapport från mötet den 4:e kommer strax på bloggen.
Film i skolan eller filmpedagogik
- "Att läsa och att uttrycka sig med texter uppbyggda av symboler som kallas bokstäver är en genial och etablerad uttrycksform över hela världen sedan tusentals år. Men.. skriften utmanas nu mer än någonsin av andra texter i form av bilder och film. Dessa måste vi också lära oss att läsa och uttrycka oss med."
Något i den stilen brukar jag fortsätta med och det passar ju in bra även här .
När filmen kommer in i skolan är syftet nästan alltid kopplat till filmens budskap och ett ämne eller pågående tema. Dessutom handlar det naturligtvis om en kulturupplevelse. Det är bra att skolor alltmer upptäcker filmens möjligheter i skolan på detta sätt. Samtidigt kommer inte skolan vidare med nästa steg.
Att se (läsa) en film måste också innebära att förstå dess byggstenar och sammansättning. Att tala om film måste också handla om mediet som sådant, om hur och varför vi blir berörda och inte enbart om dess innehåll. Att göra film (skriva) är att praktisera teorin och lära sig uttrycka sig med textformen. Sällan arbetar man i skolan med alla delarna som en helhet. En nyckel till ett lustfyllt lärande inom det här området ligger i populär- och ungdomskulturen. Här finns ett stort intresse, egna referenser och kunskap hos eleverna.
Kanske kan arbetet med Ung kommunikation och den här temagruppen visa på populärkulturens möjligheter och hjälpa in dessa tv-serier, filmer och andra berättelser som ligger ute på nätet som läromedel i skolan?
/Magnus
Meningsskapande i de nya medierna
De samtida medierna innebär en ny kultur.
Nya kulturer skapar en ny estetik.
Estetiken är en del av meningsskapandet.
Nya kulturer skapar ett nytt förhållningssätt till kunskap.
Bedömningskriterierna i skolan bör vara formulerade på ett sådant sätt att de också kan gälla när nya kulturer ingår i skolans läroprocesser.
De nya medierna innebär inte bara att ny teknik når in i skolan utan också en ny estetik! Frågan som uppstår är hur dessa olika estetiker ska behandlas av skolan. Ska vi betrakta dem som yttre samhällsfenomen, som representationer för det andra (risken för en modest kultur är då överhängande). Eller ska vi ta tjuren vid hornen och släppa in dem och skapa en pedagogik och metodik där dessa medier och kulturer ingår (radikal estetik).
Om andra kulturer (ungdomskultur, populärkultur, subkultur etc) ska finnas i skolan så medföljer också deras estetik. Då måste vi också ha bedömningskriterier som medger att denna estetik blir en skapande del av kunskapsprocessen i skolan, och inte bara något som representerar ett samhällsfenomen.
Problemet ligger alltså i att vi i t ex bildämnet till stora delar bedömer en produkt och process enbart utifrån en estetik. Vad som är en "god" bild eller film bestäms i ämnet. Kriterier som hantverksskicklighet, färg, form, komposition, 180°-regeln, är exempel på kriterier som helt saknar värde eller får en annan innebörd när de förflyttas till en annan estetik.
Fortsättning följer.....
Here we go!
Så var det då dags att öppna vår blogg.
Here we go!
Temagruppen Rörlig bild i undervisningen har haft två träffar där vi diskuterat vår syn på medieringsbegreppet. Det visade sig att många av de begrepp vi använder kan tolkas på olika sätt. Det var givande och intressant att föra diskussioner kring våra olika erfarenheter av att arbeta med skilda medieringar i skolan.
Syftet med vårt projekt är att undersöka frågor kring lärande, kvalitet, bedömning och analys i arbetet med bild/rörlig bild i undervisningen.
En central fråga i ett sådant sammanhang är om och i vilken grad man som lärare tar hänsyn till det "nya" mediets specifika särart.
Sker inlärningen på annat sätt när vi använder oss av andra medier än det talade och textbaserade? Vad är det som utmärker kvalitet i det nya mediet? Hur får vi eleverna att bli medvetna om vad de lärt? Tar vi som lärare hänsyn till mediets särart när vi bedömer elevernas arbeten?
Ja, det var många frågor att diskutera. Vi kommer att återkomma till dessa frågor men för att komma igång med arbetet tänkte vi till vårt nästa möte fundera kring begreppen:
Instrumentellt mål eller mediespecifikt?
Ofta då man som lärare använder sig av andra medier än det skriftburna så blir det nya mediet ett instrument för att upp nå kunskap i ett specifikt område. Till exempel kan vi göra en film om Kalmar slott för att lära oss om dess historia. Man kan också använda sig av estetiska uttrycksformer för att uppnå mål utanför mediet i sig, tex. Används Drama ofta för att öva sig att tala inför andra, att föra fram sin åsikt, att våga ...
Att använda ett medium som ett verktyg för att uppnå mål som ligger utanför mediet i sig är att ha ett instrumentellt mål.
Med mediespecifikt menas att mediet har ett speciellt "språk", en grammatik, ett innehåll med ett egenvärde i sig. En del av den rörliga bildens grammatik kan vara att använda sig av olika bildutsnitt som " en grammatisk regel" i filmning.
Till vår nästa träff skall deltagarna i gruppen titta över sitt eget arbete med rörlig bild/bild i skolan och fundera över vad som i det arbetet är instrumentellt och vad som är mediespecifikt. Har man inte mediespecifika mål i sitt arbete så kan man ändå fundera över vad eleverna ändå har lärt sig när det gäller mediets särart.
Tanken med detta är att inför nästa termins arbete synliggöra våra syften med det mediespecifika. Om man klart formulerar sig kring detta finns ju också något som vi sedan i gruppen kan titta på när vi diskuterar kvalitet och bedömning.
En viktig aspekt som också kom upp i våra diskussioner är att eleverna själva skall bli medvetna om sitt eget lärande. Dessa två frågor hör förstås ihop. Som pedagog bör vi ju hjälpa våra elever att få syn på den kunskap de fått genom användandet av andra medier i skolan.
Då projektets syfte ju handlar om ganska komplexa frågeställningar ( bedömning och frågor kring vad som är kvalitet är ju svårt även i de "traditionella" ämnena i skolan) finns en känsla av att "treva sig fram". Dock känns området aktuellt då nya medier får mer och mer plats inom skolarbetet.
