Rörlig bild och värdegrunden
Värdegrundsfrågor och rörlig bild.
Träff med projektet 16 april på Färjestadens skola.
Den 16 april träffades vi i Färjestadens skola för att se hur arbetet med rörlig bild och värdegrund gått. Lärarna Eva Sjöstrand -Rosquist, Lars Lind och Ami Bacher berättade hur de har arbetet med sina klasser. Vi har inom projektet bestämt att arbeta med värdegrundsfrågor och rörlig bild under denna termin.
Vid Färjestadens skola arbetar man med ett läromedel som heter SET och är utarbetat av Birgitta Kimber. SET står för social och emotionell träning.
Alla skolor i kommunen arbetar en timme i veckan med dessa frågor från förskoleklass upp till år 9. Några lärare har utsetts till "piloter" och gått en utbildning i ämnet för att sedan kunna handleda sina kollegor. Då man i kommunen satsat på film och rörlig bild valde man att försöka att gestalta den problematik som frågor kring etik och värdegrund väcker i mediet rörlig bild.
Projektets tre lärare arbetar i årskurs 4. I de olika klasserna har man valt att arbeta med samma innehåll men med lite olika utgångspunkter.
Ami berättade att hon utgick från en bok man läst i klassen - "Betty och skuggorna". Den skildrar i skönlitterär form hur en flicka mobbas av sina kamrater. Barnen i klassen har blivit mycket engagerade och berörda av det boken berättar, säger Ami. Med utgångspunkt i vissa utvalda delar i boken (som läraren valt ut) har barnen sedan fått gestalta situationer i det visuella mediet film. Vi tittade på några av dessa filmer och diskuterade form och innehåll.
Intressant var att höra hur eleverna genom arbetet med filmen blivit intresserade av själva mediet rörlig bild och hur det fungerar. Förutom diskussioner kring mobbingfrågor så började eleverna också att diskutera HUR man på bästa sätt berättar att någon känner sig utsatt eller utanför. Några frågor som man ställde sig var Vad lärde vi oss? Vad kan vi bli bättre på? Vad vill vi berätta? När eleverna diskuterade dessa frågor kunde de komma fram till att vissa sätt att berätta med filmmediet var bättre än andra.
"- Eleverna är med på detta, säger Ami. De kommer själva på att en närbild bättre beskriver hur någon känner sig än en helbild gör.
Eva, som i 4 a också arbetat med rörlig bild, håller med. "- I min klass sker ständigt diskussioner kring hur vi kan förbättra vårt bildspråk", säger hon. Eleverna diskuterar och föreslår förbättringar när de ser sina arbeten.
I den klassen har man inte utgått från någon bok utan det tema de valt att gestalta är utvalt utifrån det som ligger eleverna nära i deras egen verklighet. Vi ser på en berättelse om en flicka som "inte får vara med". Många av berättelserna handlar om utanförskap och att bli bortvald. Detta med "bästisar" är en aktuell problematik i den åldern.
Eva har arbetat aktivt med att eleverna fått lära sig bildens grammatik såsom hur man kan använda olika bildutsnitt etc. Detta, menar hon, syns i elevernas arbeten och gör dem medvetna om hur man använder mediet på bästa sätt.
Ibland uppstår kvalitet i bildberättandet av en slump och eleverna kan då uppmärksamma detta. Ett exempel: I ett bildspel som skall visa att en flicka lämnas utanför gemenskapen fotograferade eleverna henne ensam på en parksoffa. När de såg resultatet uppmärksammade de att omgivningen såg tom och öde ut. "- Vad bra det blev!, tyckte de. Det är precis så det känns för flickan." De kommenterade också att det var ytterligare ett plus att vinden blåste i hennes hår då "- Det brukar blåsa på öde platser." ( här kan man kanske ana spår av referenser till filmer de sett?)
Även flickans kroppsspråk kommenterades av eleverna som adekvat för den känsla de sökt att uttrycka. Vad vi försökt att visa, säger Eva och Ami, är vad man förmedlar med det icke talade språket. Mycket av den kommunikation vi människor för är i ett icke verbalt medium. Gester, miner och andra uttryck kan visa att vi utesluter någon från gemenskap. I filmmediet kan vi visa detta på ett mycket tydligt sätt då mediet använder just det icke verbala språket som ett sätt att berätta!
Eva visade oss också hur hon använde filmen som ett verktyg i diskussionerna med eleverna kring värdegrundsfrågor genom att "stoppa" filmen i en situation där man hade kunnat välja att handla på et annat sätt. Genom att stanna filmen, ställa frågan - "Hur hade man kunnat göra istället? uppstår diskussioner kring alternativa sätt att förhålla sig i mobbningssituationer ( inom drama gör man just på detta sätt i forumspel som en pedagogisk metod).
Lars arbetar liksom Ami utifrån innehållet i en bok som eleverna läser inför arbetet med rörlig bild och värdegrundsfrågor. Boken han använder heter "Viktor och Sanna" och beskriver problematiken med ledare och vad han kallar för "svansar". I alla gruppsammansättningar finns ledare och svansar. I en mobbningssituation är svansar ett annat ord för medlöpare. De som intar en mer passiv roll i mobbning men som på sitt passiva sätt hjälper till i mobbningen. I en mobbningssituation kan man tala om tre aktörer, menar han. Mobbare, mobbad och medlöpare. Hans tema handlar om att våga stå upp för vad man själv tycker och tänker. Intressant är att han kunnat urskilja i elevernas berättelser vem som varit drivande i berättandet. Där svansar berättar utmynnar historien i att medlöparna till slut vågar stå upp för sig själv och frigöra sig från mobbarens inflytande. Då ledarna är de drivande bakom berättelsen blir resultatet att mobbaren kommer till insikt.
Vi diskuterade i gruppen vikten av att arbeta med manus inför filmandet. Alla tre lärarna var ense om att arbete men bildmanus var ett måste för en bra produktion. Dels gav det bättre kvalitet för resultatet, dels sparade det mycket tid i arbetet. Om man vet vad man skall göra tar mediet mindre tid i anspråk.
En mycket intressant diskussion som gav upphov till tankar och nya frågor!
Jag anser att dessa exempel på ett utmärkt sätt belyser vad vi menar med vårt ledord kvalitet.
Kvalitet handlar om kunskap om hur man på bästa sätt använder mediet för att uttrycka det man vill berätta!
/ Maria
