Here we go!
Så var det då dags att öppna vår blogg.
Here we go!
Temagruppen Rörlig bild i undervisningen har haft två träffar där vi diskuterat vår syn på medieringsbegreppet. Det visade sig att många av de begrepp vi använder kan tolkas på olika sätt. Det var givande och intressant att föra diskussioner kring våra olika erfarenheter av att arbeta med skilda medieringar i skolan.
Syftet med vårt projekt är att undersöka frågor kring lärande, kvalitet, bedömning och analys i arbetet med bild/rörlig bild i undervisningen.
En central fråga i ett sådant sammanhang är om och i vilken grad man som lärare tar hänsyn till det "nya" mediets specifika särart.
Sker inlärningen på annat sätt när vi använder oss av andra medier än det talade och textbaserade? Vad är det som utmärker kvalitet i det nya mediet? Hur får vi eleverna att bli medvetna om vad de lärt? Tar vi som lärare hänsyn till mediets särart när vi bedömer elevernas arbeten?
Ja, det var många frågor att diskutera. Vi kommer att återkomma till dessa frågor men för att komma igång med arbetet tänkte vi till vårt nästa möte fundera kring begreppen:
Instrumentellt mål eller mediespecifikt?
Ofta då man som lärare använder sig av andra medier än det skriftburna så blir det nya mediet ett instrument för att upp nå kunskap i ett specifikt område. Till exempel kan vi göra en film om Kalmar slott för att lära oss om dess historia. Man kan också använda sig av estetiska uttrycksformer för att uppnå mål utanför mediet i sig, tex. Används Drama ofta för att öva sig att tala inför andra, att föra fram sin åsikt, att våga ...
Att använda ett medium som ett verktyg för att uppnå mål som ligger utanför mediet i sig är att ha ett instrumentellt mål.
Med mediespecifikt menas att mediet har ett speciellt "språk", en grammatik, ett innehåll med ett egenvärde i sig. En del av den rörliga bildens grammatik kan vara att använda sig av olika bildutsnitt som " en grammatisk regel" i filmning.
Till vår nästa träff skall deltagarna i gruppen titta över sitt eget arbete med rörlig bild/bild i skolan och fundera över vad som i det arbetet är instrumentellt och vad som är mediespecifikt. Har man inte mediespecifika mål i sitt arbete så kan man ändå fundera över vad eleverna ändå har lärt sig när det gäller mediets särart.
Tanken med detta är att inför nästa termins arbete synliggöra våra syften med det mediespecifika. Om man klart formulerar sig kring detta finns ju också något som vi sedan i gruppen kan titta på när vi diskuterar kvalitet och bedömning.
En viktig aspekt som också kom upp i våra diskussioner är att eleverna själva skall bli medvetna om sitt eget lärande. Dessa två frågor hör förstås ihop. Som pedagog bör vi ju hjälpa våra elever att få syn på den kunskap de fått genom användandet av andra medier i skolan.
Då projektets syfte ju handlar om ganska komplexa frågeställningar ( bedömning och frågor kring vad som är kvalitet är ju svårt även i de "traditionella" ämnena i skolan) finns en känsla av att "treva sig fram". Dock känns området aktuellt då nya medier får mer och mer plats inom skolarbetet.
