Rörlig bild

Läromedel och den digitala världen

 

Senaste numret av lärarnas tidning har som tema läromedel. Många intressanta aspekter av läromedlens roll i skolan belyses. Ett av dessa är hur lärarna ser på boken och nätets roll som läromedel.

 

Mona Hillman Pinheiro, tidigare direktör för föreningen Svenska läromedel, säger i en intervju att det behövs mer forskning och utvecklingsarbete kring läromedel i skolan. Bland annat menar hon att det behövs göra klart vad som fungerar bäst i digital form och vad som fungerar bäst i traditionella läroböcker. Hon menar att skolan inte i tillräcklig hög grad tar till sig och vidareutvecklar det som eleverna lär sig utanför skolan (i den digitala världen, antar jag att hon menar) samtidigt som hon säger att det finns en övertro på att de ungas tekniska datorhanterande verkligen motsvarar ett reellt kunnande.

Detta anser jag vara en viktig aspekt av elevers användande av nya medier i skolan. De nya medierna måste ingå i ett pedagogiskt sammanhang där medierna och innehållet i undervisningen bildar en tydlig enhet.

Här tror jag att mycket finns att göra i utvecklandet av digitala läromedel. Var inne och tittade på portalerna www.teacherondemand.se och www.webbmagistern.se för att se lite vad som fanns på nätet när det gäller lärarhandledning och läromedel. Webbmagistern var uppbyggd på så sätt att eleven skulle placera rätt namn på rätt plats på en bestämd tid. Påminde mycket om de spel som barn kan köpa för att lära sig mattematik eller svenska mm fast sämre. Övningarna var helt och hållet uppbyggda på principen rätt svar.

Detta sätt att förhålla sig till kunskap är lätt att hamna i när eleverna sitter själva framför datorn. Det är väl ingen konst att göra fylleriövningar på dator och sedan påstå att övningarna är interaktiva ( jag skriver rätt svar och får sedan feedback i betyg!)

Fast visst, övningar som dessa görs ju i skolan på papper så varför skulle man inte kunna göra dem på datorn?

”Teacher on demand” är en webbtjänst där lärarna själva kan publicera tips och genomgångar. Bidragen är filmklipp, lärarnas egen ”YouTube”helt enkelt.

Kul att få se inspelade lektioner eller presentationer som lärarna själva lagt ut och ta del av tips och idéer. Här finns också hjälp med att filma, och lägga in sin film.

 

Huruvida framtidens skola skulle använda sig av läromedel i form av böcker eller digitala medier diskuterades också i detta nummer av lärarnas tidning. Olle Steneryd, rektor på Skogstorpsskolan i Falkenberg menar att boken är förlegad och att framtidens skola kommer att använda datorn som läromedel.

 ”Tidigare var det läraren som ensam satt på kompetensen och all kunskap, säger han. Nu har eleverna rätt stor kompetens och fri tillgång till kunskapen”

 

Här kan jag nog tycka att detta är ett typiskt exempel på för stor tilltro till elevens förmåga att själv strukturera sin kunskap och göra den meningsfull.

Thomas Svensson, lärare i SO på skolan påpekar i en artikel att eleverna behöver hjälp med att söka information på nätet på rätt sätt. ”Man kan inte bara säga till eleverna att forska kring Tigern, säger han. Man måste ge dem frågor som bygger på vad, hur och varför”.

 

Detta tycker jag är oerhört viktigt! Som lärare och pedagog får vi inte förlita oss på teknikens alla möjligheter och tro att eleverna kan hantera kunskapen bara för att den finns där. Eleverna behöver hjälp med att strukturera sin inlärning så att de, trots att de arbetar självständigt, lär sig att reflektera och formulera sig kring det de lär.

Risken med det stora flödet av information som nätet erbjuder är ju att det är svårt att strukturera sin kunskaps-inhämtning.

Att elever behöver hjälp med struktur är också något som Mona Hillman Pinheiro, menar talar för bokens överlägsenhet över de digitala medierna.

 

”Läroboken erbjuder sammanhang och ro i denna röriga digitala tid”, menar hon och fortsätter med att citera en norsk forskare som funnit att barnen i skolan ofta föredrar läroboken då de känner sig trygga med den struktur som boken erbjuder.

 

Vad är det då som mest skiljer de digitala medierna från den traditionella läroboken?

 

De digitala medierna skiljer sig från den tryckta boken på tre sätt:

• De ger tillgång till mängder av information.
• De gör det möjligt att kommunicera med andra människor.
• De underlättar produktionen av text, bild och ljud.

 

( enligt Staffan Selander, professor i didaktik)

 

”Den tryckta boken är fortfarande överlägsen på berättelser och resonemang. De digitala är bäst på information, kommunikation och bild och ljudhantering”.

 

Här kan man fundera över hur de digitala läromedlen skall se ut i framtiden?

Vad som enligt min mening kan utvecklas är digitala läromedel som har en pedagogik idé samtidigt som man anpassar innehållet till den åldersgrupp det riktar sig till.  Dessutom bör läromedlet vara nivågrupperat så att eleverna kan finna den nivå på övningarna som passar just dem.

( Temagruppen IKT i engelskundervisningen arbetar med just detta och har gjort ett jättebra jobb! Jag tror att just språk har arbetat länge med att utveckla närbaserade övningar för bland annat distansutbildning. Enligt Lärarnas tidning så är Skolverkets satsning just nu att utveckla mattematikämnet när det gäller digitala läromedel.)

 

Hur hänger allt detta ihop med den frågställning vi i vår temagrupp arbetar med?

 

De ledord som vi bestämt att nu arbeta vidare med är ledorden LÄRANDE och ANALYS. Eftersom vi undersöker hur rörlig bild och andra medier kan fungera som en kunskapsform så är frågor kring hur nya medier fungerar i en inlärningssituation central. Här kan man urskilja några centrala aspekter av det som eleverna skall lära. Dels finns ett innehåll, dels en form (medium) dels en struktur som stoffet är underordnat. Utmaningen för framtidens skola ligger i att finna en bra balans där dessa delar samverkar så att de förstärker varandra och bidrar till ett lärande för eleven.

En tydlig pedagogisk struktur bör finnas. Formen skall bidra till att innehållet problematiseras och synliggörs samtidigt som mediet i sig också har ett eget ”språk”.

Här kan man komma ihåg vad som var utmärkande för de digitala medierna och som gjorde dem överlägsna de traditionella – möjligheten att använda text, ljud och bild i en multimedial produktion. Det skall verkligen bli spännande att se hur skola, teknik och läromedelsproduktion kommer att utvecklas när det gäller dessa aspekter i framtiden.

 

//Maria

 

Nu är vi tillbaka!

 

Nu har lång tid gått sedan vi senast skrev på vår blogg. Hela hösten har gått åt till att sammanställa vår delrapport som finns att läsa på ung kommunikations hemsida.

Att skriva en rapport är intressant ur den aspekten att det blir väldigt synligt vad man åstadkommit och det tvingar en också att reflektera över vad som saknas, hur man skall gå vidare och det ställer frågor kring hur intressant arbetet är för andra utanför projektet.

Vi är faktiskt ganska nöjda men vårt arbete so far :)

Tycker att vi lagt en grund för en hel del intressanta frågor att jobba vidare med. Hoppas också att andra kan få inspiration av vårt arbete.

 

Tänkte börja vårt bloggande igen med lite reflektioner kring en annan av ung kommunikations temagruppers arbete, nämligen Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling.

 

Reflektera och utvärdera

 

Har just tagit del av det mycket spännande arbete som görs vid Teleborg centrum via deras blogg på ung kommunikations hemsida. Där beskrivs hur man under en termin låtit elever använda sig av film för att gestalta frågor kring värdegrunden. Eleverna har gjort så kallade relationsfilmer där man behandlat teman som mobbning, utanförskap med mera.

 

I en elevblogg skall eleverna sedan reflektera och utvärdera sitt arbete med filmerna. När man läser elevernas reflektioner så ser man att de upplevt arbetet mycket positivt. Uttryck som ”asroligt”, ”kul” förekommer ofta. Någon tyckte det var ”svårt men roligt”.

Någon elev ställer också frågan varför man inte kan arbeta på detta sätt mer i skolan? Någon hade synpunkter på vilket program man använt i redigeringen. Många elever kommenterade också hur gruppen fungerat under arbetet. Gemensamt för alla elevreflektioner är dock att tyngdpunkten i reflektionerna handlar om hur man som elev upplever arbetet med fokus på just den personliga upplevelsen.

Detta är intressant. Som läsare blir man förstås mycket glad över att eleverna tycker att det är givande att arbeta med film i skolan. Men man blir också nyfiken på att veta lite mer om vad som varit ”asroligt”, ”givande”, ”svårt”, ”kul” etc. Speciellt nyfiken blir man ju på vad eleverna tycker att filmarbetet gett dem som skiljer sig från det traditionella sättet att arbeta i skolan? (”varför kan vi inte göra mera film i skolan?”)

 

Här kan man fundera över vilka riktlinjer som elever behöver för att kunna reflektera och utvärdera sitt arbete. Min tanke, och även personliga erfarenhet, är att elever, likväl som vissa studenter på högskolan, behöver hjälp med att strukturera sin reflektion så att de höjer sig över den egna personliga upplevelsen. Att fundera över hur man har upplevt en uppgift, ett grupparbete och formulera detta är naturligtvis en form av reflektion. Dock säger den reflektionen inte mycket om arbetet som sådant (eller det som vi i vårt projekt kallar för mediespecifikt) utan mera om den person som reflekterar. Att en elev upplever filmarbete som ”svårt” behöver ju inte betyda att en annan elev gör det. Eller att arbetet faktiskt var svårt.

 

Det faktum att nästan alla elever reflekterar på detta sätt gör mig nyfiken på vad de fått för anvisningar inför bloggandet? Här gissar jag att de fått uppgiften att gå in och skriva lite om hur de upplevt arbetet med relationsfilmerna samt kommentera hur arbetet i gruppen fungerat.

När eleverna skriver sin gruppreflektion så försöker de också svar på frågan vad de lärt sig så man kan anta att de också fått direktiv att svara på vad de lärt sig av arbetet samt utvärdera och komma med förslag på förbättringar.

( Jag bara gissar mig fram utifrån elevernas svar. Jag vet inte vilka direktiv eleverna fått)

 

Kan man då på något sätt få eleverna att reflektera på ett sätt så att de formulerar sig mer utförligt kring den kunskap de fått, de frågor som arbetet aktualiserat och ge synpunkter på själva resultatet?

Jag har funderat över dessa frågor och försökt göra ett förslag till riktlinjer. Ni som läser detta får gärna kommentera och komma med synpunkter och ytterligare förslag.

 

Ett sätt att utveckla denna typ av reflektion skulle kunna vara att ge eleverna mer utförliga riktlinjer för vad deras reflektion/utvärdering skall innehålla.

En idé är att dela in reflektionen i olika steg/nivåer där eleverna ”tycker till” om följande aspekter.

 

Steg 1 - reflektera över hur du personligen upplevt arbetet med filmen.

(Här kan också en sorts processbeskrivning få finnas. Hur upplevde jag filmarbetet före, under och efter. Hur fungerade gruppen etc.)

Steg 2 - reflektera över själva filmen som sådan, hur blev det, vad var bra, vad skulle kunna göras bättre etc.

Steg 3 – reflektera över vad du lärt dig av arbetet. Vad kan du nu som du inte kunde innan?

Vad har du lärt dig om ämnet (det vi gjort film om)? Vad har du lärt dig om hur man berättar med film? Vad har du lärt dig om tekniken (att filma, redigera etc.)?

Här kan eleven också diskutera varför det var speciellt bra/dåligt med att använda filmens media för innehållet.(i detta fall relationer)

 

Att innan eleverna ger sig in i bloggandet tala lite om dessa tre nivåer av reflektion kan kanske få dem att utveckla sitt skrivande?

 

Jag är helt säker på att eleverna har med sig alla dessa nivåer av reflektion efter att ha slutfört sina filmer men kanske behöver de hjälp med att kunna formulera sina tankar?

 

/ Maria

Nu är det dags att komma igång med temagruppens arbete och bloggen efter ett par vintermånaders avbrott. Senaste gången vi sktrev här var i samband med den mediepedagogiska konferens som ägde rum den 27-28 november. Dessa dagar präglades av intressanta presentationer och diskussioner. Vi hade förhoppningar om att dessa skulle fortsätta här på bloggen och därav de sex inlägg med frågeställningar som ligger här nedan. Dessa är fortfarande aktuella naturligtvis så tänk gärna till runt frågorna och kommentera.

Nu vill vi fokusera på våra två ledord Lärande och Analys. Som en del av det arbetet vill vi genomföra kvalitativa intervjuer med elever utifrån deras arbete med film i skolan. Detta sker i samarbete med de skolorna som varit en del av denna temagrupp sedan tidigare; Färjestadens skola, Ringsbegsskolan i Växjö och Teleborg Centrum i Växjö.
Mer om det fortsatta arbetet går att läsa i delrapporten.