Rörlig bild

Hej , här komer en enkel redovisning av vårt temgruppsmöte den 22:a november.

Jag har utforskat hur vi ska lägga ut eget filmat material och nu gjort det via Jaycut. Det blir ingen vidare bildkvalite och bilden är inte i synk med ljudet. Kan inte heller lägga in filmen i texten som med you tube-filmer av någon anledning så jag länkar istället. Men trots allt så är det mycket enkelt att publicera filmen via jay cut och ljudet är bra och det är ju också viktigt.  Tills vidare kan vi göra så här men kom gärna med förslag på bättre sätt någon. Efterhand som vi i temagruppen får eget material vi vill lägga ut så kan vi göra det via Jay cut. Det finns en grupp som heter Ung kommunikation där vi kan samla materialet.

 Torsdagen den 22:a november träffades temgruppen. Fredrik Holmberg från Filmpedagogerna i Göteborg föreläste och var med under dagen. Under onsdagen hade Fredrik haft föreläsningar för elever i åk 7-9 vid Skansenskolan i Mörbylånga. Temat där var filmens berättarkomponenter, dramaturgi, karaktärer och innehåll. Föreläsningen utgick till stora delar från den Pirates of the Caribbian, den första filmen. Tillfället kommer att följas upp med en skolbiovisning av filmen. Vi passade alltså på att bjuda in honom när han ändå var här i krokarna.
Till våren är tanken att Fredrik kommer tillbaka till Högskolan i Kalmar under lite mer välplanerade former och föreläser inom ramen för Ung Kommunikation.

Medievetenhet
Fredrik utgick ifrån begreppet Medievetenhet som myntats i kretsar av film- och mediepedagoger. Kanske är det en bra översättning av uttrycket Media literacy som inte riktigt funnit en bra översättning i det svenska språket. Skulle tro att Mediekompetens är det vanligast förekommande. Medievetenhet handlar om förhållningssätt, förutsättningar och kunskap vad gäller alla aspekter av vår nya medieverklighet. Från teknik och medier till språk, texter och tecken. När vi diskuterar film och media i skolan idag hamnar vi, fortfartande, ofta i en teknikdiskussion istället för att behandla det som vi vill göra och uppnå. Medier har vi ju i alla tider använt i skolan men idag är pennorna digitala. Men kanske är det så att allt för många ännu känner igen sig i Ansgars problem.

 


Intertextualitet
Vi talade också om intertextualitet. Det vi läser och ser omkring oss är präglat av avsändarens egna referenser och för att förstå texten behöver vi också vara bekanta med dessa. Själv förstår jag den äldre generationen ganska bra och det har säkert hjälpt mig att jag exempelvis vuxit upp med morgonpsalmer och Selma Lagerlöf i skolan. De äldre förstår även mig eftersom min uppväxt i stort liknade mina föräldrars.
Idag har egentligen ingenting förändrats. Dagens unga gör precis som unga människor alltid gjort, umgås, spelar spel och älskar fantasi och spänning som förmedlas via rörliga bilder på biografen, TV:n eller datorn. Det handlar om samma saker men allt sker på nya sätt. Detta innebär koder, symboler och sammanhang som inte säger något till den som inte är insatt.
Det här är naturligtvis viktigt för relationen och dialogen mellan lärare och elever och för att skolan ska kännas viktig och angelägen Hur många av dessa Internet peoples känner Du till, till exempel??

 


Efter lunch fortsatte vi att samtala och konstaterade enhälligt att fler textformer kräver, så klart, mer kunskap. Det gäller framförallt, förmågan att bedöma och analysera arbetet. Mer kunskap in på lärarutbildningarna alltså men frågan är hur man ska välja ut vilken kunskap som ska in? Hur mycket kan rymmas i lärarutbildningens allmänna utbildningsområde? Här måste alltså ett urval av innehåll tas fram och kanske en modell??
Det finns sedan gammalt matriser för hur man bedömer estetiska lärprocesser. Det finns också exempel på matriser som idag används på designhögskolan och på institutionen för bildpedagogik och media. Här är ett klipp med Maria och Fredrik Holmberg där Maria bl. a tar upp det här med bedömningsmatriser.


Kanske kan berättandet vara den gemensamma nämnaren i arbetet med att bedömma olika texter? Samma grunder gäller i boken som filmen och den uppspelade teaterpjäsen.  Här finns ett klipp där Fredrik Holmberg, Maria Stam, Sara Gustavsson och Eva Sjöstrand-Rosqvist talar om detta.



Nästa gång träffas vi den 4:e december
Vi får en inblick i bildspråkets grunder på förmiddagen då Maria hållerr i en föreläsning i semiotik.
Vi kommer att titta närmare på hur medieinriktade skolor bedömer arbete med rörlig bild och andra medier.
Inför den 4:e december preseenterade vi föreslaget att arbet med ett gemensamt tema under våren. Detta tema skulle kunna vara Värdegrund och ta upp frågor runt exempelvis jämställdhet, etnicitet och klass .

rapport från mötet den 4:e kommer strax på bloggen.

Vid mina möten med skolan är mitt jobb att beskriva och stödja ett film- och mediepedagogiskt arbetssätt. En målsättning är att skapa en gemensam syn hos lärare och skolledare av vad detta innebär. Till min hjälp har jag (precis som alla andra filmpedagoger) LPO 94 och beskrivningen av ett vidgat textbegrepp. - "Egentligen är det inget nytt, brukar jag säga. Det är bara att fortsätta läsa, tala och skriva." Jag visar alltså (precis som alla andra filmpedagoger gör) på liknelsen med den skriftburna texten som har sin givna plats som ingen ifrågasätter.
 - "Att läsa och att uttrycka sig med texter uppbyggda av symboler som kallas bokstäver är en genial och etablerad uttrycksform över hela världen sedan tusentals år. Men.. skriften utmanas nu mer än någonsin av andra texter i form av bilder och film. Dessa måste vi också lära oss att läsa och uttrycka oss med."
Något i den stilen brukar jag fortsätta med och det passar ju in bra även här .

När filmen kommer in i skolan är syftet nästan alltid kopplat till filmens budskap och ett ämne eller pågående tema. Dessutom handlar det naturligtvis om en kulturupplevelse. Det är bra att skolor alltmer upptäcker filmens möjligheter i skolan på detta sätt. Samtidigt kommer inte skolan vidare med nästa steg.
Att se (läsa) en film måste också innebära att förstå dess byggstenar och sammansättning. Att tala om film måste också handla om mediet som sådant, om hur och varför vi blir berörda och inte enbart om dess innehåll. Att göra film (skriva) är att praktisera teorin och lära sig uttrycka sig med textformen. Sällan arbetar man i skolan med alla delarna som en helhet. En nyckel till ett lustfyllt lärande inom det här området ligger i populär- och ungdomskulturen. Här finns ett stort intresse, egna referenser och kunskap hos eleverna.
Kanske kan arbetet med Ung kommunikation och den här temagruppen visa på populärkulturens möjligheter och hjälpa in dessa tv-serier, filmer och andra berättelser som ligger ute på nätet som läromedel i skolan?

/Magnus