Rörlig bild

För några veckor sedan, närmare bestämt den 8 maj, träffades vi i projektet rörlig bild och andra medier till en dag av tittande på elevfilmer producerade av skolor på Öland. Samtidigt som vi studerade filmerna utifrån vårt projekts synpunkt, vilket innebär att se hur man använt sig av det mediespecifika för rörlig bild, så var vi också utsedda till att fungera som en "jury" som skulle utnämna tre filmer under kategorierna: Bästa skräckfilm, bästa historia samt bästa komedi.

Vi tittade igenom ett antal filmer av varierande slag. Inför denna dag hade jag försökt att förbereda oss genom att formulera några frågor som vi eventuellt skulle kunna använda oss av vid analystillfället. Det visade sig att dessa frågor inte var speciellt lämpliga så vi provade att titta på filmerna förutsättningslöst och se vad det gav. Bifogar ändå schemat nedan då jag anser att det kan vara en bra "guide" att ha om man skulle samtala med andra elever om deras kamraters filmer.

INTRESSANT - Märker nu att båda de förslag på matriser som vi i gruppen försökt formulera lämpar sig bäst för att användas av lärare i en kontext där elever skall utvärdera/samtala om andra elevers filmer ( den andra matrisen/analysmodellen gällde digitala historier). I och för sig kan jag se att dessa båda funktioner, att samtala om filmerna och att värdera dem, hör ihop.

En bra analys - det vill säga, en "historia" som "går fram"och förstås, som väcker intresse hos betraktaren, är också en bra berättad historia. Ett berättande som har kvalitet är ett berättande som "fungerar".

Något som vi uppmärksammade var att bland de elevfilmer vi tittade på så fanns det olika kategorier.

 

* Det fanns filmer som fungerade väl för mottagarna. Filmer som i sin utformning var gjorde för betraktarna, det vill säga filmer där man försökt att få fram ett budskap. I dessa filmer fanns en tydlig berättelse, en början, en mitten och ett slut.( här kunde man dock se att eleverna hade en begränsad kunskap om mediets möjligheter)

* Det fanns filmer där eleverna undersökt och laborerat med teknik, exempelvis vad som händer när man filmar en sekvens och sedan visar den "baklänges". (Ett exempel är en film där man åker nedför ett trappa på ledstången och sedan redigerar det på så sätt att man i filmen åker uppför samma trappledstång genom att visa sekvensen baklänges.) I dessa filmer fanns ofta inte mycket av en historia utan man byggde berättandet kring teknik.

* Det fanns filmer som använt sig av tydliga berättarkomponenter från olika filmgengre. Ett bra exempel är den film som vi utsåg till bästa skräckfilm. Den var uppbyggd på de berättarkomponenter som eleverna kände till från skräckfilmsgengren så som: täta bildutsnitt, skarpa ljussättningar, subjektiv kamera mm.

*Det fanns filmer som i stort sett var spelad teater, där man agerade på filmen men inte använde sig av filmens speciella medium utan hade ett och samma bildutsnitt genom hela filmen, vilket var helbild, som om man filmat en teaterscen.

* Slutligen fanns filmer som inte fungerade för mottagaren utan mest var ett sätt för eleverna att ha roligt med kamerans hjälp. Säkerligen förstår dessa elever väl sin film men för åskådaren återstår endast ett stort frågetecken när filmen är slut.

Jag kunde inte låta bli att tänka på  kommunikationsmodellen.

Avsändare - meddelande- kanal - mottagare

Intressant att se var de olika filmerna hade sitt fokus!

* Berättande filmer tänkte sig in i mottagarens situation och försökte berätta en bra historia. Dock kanske med beränsad fokus på mediet som sådant.

* "Teknikfilmer" undersökte mediet. Alltså meddelandet i sig och dess möjligheter. Här fick tekniken dock ersätta berättandet, vilket gjorde att mottagarna inte var i fokus.

* " Gengrefilmen" hade också sitt fokus på meddelandet men istället för teknik så fokuserade man på just det sätt att berätta som passade för den gengre man valt. Samtidigt som man till max använde sig av mediets möljigheter. För mottagarna gick budskapet väl fram.

* "Teaterfilmerna" ville berätta en historia men då man hade fokus på avsändarens idé om historien så gick ofta poängen förlorad för motttagarna.

* De "roliga filmerna" hade helt fokus på avsändaren och brydde sig inte om mediets möjligheter eller hur mottagarna skulle uppfatta historien. Dessa filmare skrattar säkert gott år sitt eget agerande på film och njuter av hur kul de hade och vad "tokigt det blev".

Dessa olika kategorier kan man sedan fundera lite över. Vad vill man som lärare med sitt arbete med film?

Om syftet är att eleverna skall ha roligt så är kategorin "roliga filmer" helt Ok. Vill man dock att eleverna skall lära sig något om mediet så bör man tillföra något annat.

Detta resonemang visar att frågan om det mediespecifica är högst aktuell när man som lärare skall arbeta med film i skolan.

Nedan finns den modell som utarbetades som förslag på analysmodell.

/ Maria

Projektet ung kommunikation

Rörlig bild och andra medier

som en kunskapsform

Maria Stam/Magnus Engvall

 

Förslag till ANALYS av elevers filmer  2008-05-08

Nedan följer ett förslag på tillvägagångssätt vid en analys av filmer gjorda av elever. Förslaget kan även användas i en klass som underlag för diskussioner kring klassens filmproduktion.

 

Första intrycket

Hur upplever du filmen? Vad vill den berätta? Får du några speciella känslor, tankar eller associationer efter att ha sett filmen?

 

Höjdpunkter

Finns det något (scener, klipp, dialog, bildvinklar etc) som du tyckte speciellt mycket om?

Frågetecken

Är det något i filmens uttryck som du inte förstår?

Förbättringar

Finns något i filmens uttryck som skulle kunna ändras för att göra filmen ännu bättre? Vad?

Premiss

Om du skulle sammanfatta vad filmen handlade om i en enda mening ( filmens premiss) Vad skulle du då säga att den handlade om?

 

Förslagsvis kan de elever som inte gjort filmen först fundera kring dessa frågor för att sedan diskutera vad de kommit fram till med ?filmproducenterna? och se om de uppfattat filmen såsom det var tänkt att publiken skulle.

 

Slutligen

Läraren sammanfattar och "rundar av" med att ställa frågor till den grupp som gjort filmen.

* Vad har ni lärt er under arbetets gång?

* Kan ni säga något i filmen som ni är speciellt nöjda med?

* Finns det något som ni skulle vilja förbättra?

* Finns det något ni skulle ha gjort annorlunda om ni nu skulle börja arbetet med filmen? Vad?

* Har ni haft roligt?

* Och andra frågor????