Rörlig bild

DIGITALA HISTORIER  - en medieringsform.

Sedan några år tillbaka har digitala historier fått en alldeles speciell uppmärksamhet i skolan och på lärarutbildningarna. På Högskolan i Kalmar har man nu börjat få in digitala historier i inriktningarna som ett sätt att redovisa sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning, tidigare kallad praktik). Studenter i inriktningen Barns Språk och Begreppsutveckling skall under sin tid ute på skolorna reflektera över sin verksamhet i en blogg samt vid VFU-periodens slut visualisera sin blogg genom att göra en digital berättelse.

(Detta kan man se som ett direkt resultat av projektet ung kommunikations arbete)

Faller detta försök bra ut kan man ju tänka sig att det kan vara av intresse även för andra inriktningar eller för det allmänna utbildningsområdet. För närvarande pågår diskussioner om detta.

I vår projektgrupp har vi tänkt studera just digitala berättelser som en medial form och se hur man kan knyta denna till vår frågeställning. Anledningen till att vi nu tittar lite extra på just digitala berättelser är att vi kommer att ha möjlighet att vara med i bedömningen av de berättelser som studenterna gör nu i vår.

De ledord som vi i projektet har är lärande, kvalitet, bedömning och analys. Kopplar man dessa begrepp till studenternas arbete med digitala historier så kan man ställa sig följande frågor:

 Lärande - Vad lär sig studenterna genom att redovisa sin VFU i denna form? Finns det speciella kvalitéer med att arbete med visualisering av sin praktik? I så fall vilka?

Finns det svårigheter/ brister med att göra på det sättet? Vad?

Kvalitet ? Innehållet i historierna skall handla om studenternas VFU period. Formen skall vara digitalt berättande. Hur ser en ?bra? digital historia ut?

Vad är kvalitet när det gäller innehåll? Vad är kvalitet när det gäller form?

Bedömning ? Dessa historier skall vara en del av lärarnas bedömningsunderlag. Hur ser då kriterierna ut för Godkänd respektive Väl godkänd? ( dessa kriterier bör ju förstås vara kopplade kring kvalitetsfrågan)

Analys ? Hur går en analys till av digitala historier? Hur samtalar man med elever/studenter kring vad som är bra respektive kan göras bättre? Hur gör man eleverna medvetna om det mediespecifika med att arbeta med digitala historier? Hur får man eleverna att bli medvetna om kvalitet?

Säkerligen finns många fler frågor att belysa. Här är vi tacksamma för synpunkter.

Digitala historier är ett sätt att mediera kunskap. 

För att försöka få tag på det mediespecifica i digitala historier har vi försökt att se vad som utmärker detta sätt att berätta.

Enligt en artikel publicerad i  dator.i.utbildningen.1.2005  har Digital Storytelling sitt ursprung i San Fransisco. Starten var i början på 90-talet och har sedan dess vuxit till något som kan betraktas som en rörelse.

I Sverige erbjuds kurser för lärare i metodiken kring digitalt berättande. Unga som gamla har via digitalt berättande lämnat sitt bidrag till de hundratals historier som nu ligger ute på nätet.

I Sverige har fokus i det digitala berättandet legat på just själva berättandet. Utgångspunkten har varit berättarens röst och därtill läggs sedan stillbilder, rörliga bilder, musik eller/och miljöljud. Dessa ingredienser förs samman och redigeras till en kortfilm i program som Moviemaker eller Imovie.

För att göra en digital historia behöver man börja med att skriva ett manus och samla bilder och ljud till berättelsen.

Som stöd till manusarbetet finns sju element att ta hänsyn till:

( dator.i.utbildningen.1.2005)

• Poängen ? berättelsen skall ha en poäng och ett budskap.
• Dramaturgin ? avslöja inte poängen i början utan bygg en spänning som gör att vi sitter kvar och lyssnar till slutet.
• Det känslomässiga ? skapa igenkänning som gör oss känslomässigt berörda.
• Den egna rösten ? den är personlig, säger något om berättaren och skapar närhet till åhörarna.
• Ljudillustrationer ? musik och miljöljud är viktiga för att skapa stämning.
• Disposition ? redigering av bilder och ljud är central. Till exempel så skapar snabba klipp eller långa sekvenser helt olika upplevelser.
• Tempot ? Det sjunde och sista elementet behandlar tempot. Rytmen i historier är central för att behålla åhörarnas intresse vid liv.

Dessa elements främsta uppgift är att ge riktlinjer inför ett eget arbete med digitalt berättande.

De kan naturligtvis också användas som riktlinjer för hur man kan utvärdera/bedöma ett arbete i digitalt berättande men främst anser jag att deras utformande är ämnat för dem som skall ge sig in i arbetet med att skapa en egen berättelse.

Vilka kriterier bör man då ha som riktlinjer för att bedöma ett arbete i digitalt berättande?

I vårt projekt har vi försökt att utforma en matris som skulle kunna användas i ett sådant sammanhang. Matrisen kan ses som ett förslag till hur man kan analysera de beståndsdelar som en digital berättelse består av. Den kan förstås också fundera som underlag för samtal kring digitala historier tillsammans med studenterna.

Ett annat användningsområde skulle kunna vara att utgå från denna matris för att låta en grupp studenter ?opponera? på andra studenters digitala historier.

För lärare kan den fungera som en riktlinje för vad man bör tänka på att belysa inför ett arbete med digitala historier.

En mycket intressant fråga blir då ? Hur undervisar man för att ge elever/studenter verktyg för att uppnå största möjliga kvalitet i sin digitala berättelse?

Högskolan i Kalmar                                                                                                                                                                       

Ung kommunikation

Rörlig bild i undervisningen

Maria Stam / Magnus Engvall

Digitala historier

Ett förslag till en bedömningsmatris att använda som bedömningsunderlag eller som utgångspunkt för diskussioner med elever/studenter.

Helhetsintryck

1. Vad handlar berättelsen om?

2, Framgår syftet ? vad man vill berätta?

3. Förmedlas budskapet på ett sätt som berör?

Berättandets struktur

1. Hur är berättelsen uppbyggd?

Finns en början/mitten/slut? Byggs berättandet kring ett tema? Vilket?

2. Vad är själva poängen? Hur vet vi det?

3. Finns några speciella höjdpunkter?  ( bilder,ljud, övergångar som utmärker sig i berättelsen)

Användandet av berättarkomponenter

Bilden            

1. Vilka bilder har man valt och varför?

Används bilderna på ett illustrativt eller kompletterande sätt?

( beskriver bilderna det som sägs eller tillför de ytterligare en betydelse till berättelsen)

2. Hur ser bilderna ut?

(Hur bilden berättar beror också på vilket bildutsnitt man använt, hur ljuset är i bilden, vilket perspektiv man använt, hur kompositionen ser ut osv.)

1. Har man medvetet i sina bilder använt sig av symbolik? ( exempelvis färgsymbolik eller andra symboler)  Metaforer? Finns en intertextualitet? ( refererar bilderna till andra bilder?) 

Ljudet

1. Hur samverkar ljud och bild?

2. .Hur byggs berättelsen upp retoriskt?

( Vad och hur berättar man?)

3 .Har man använt annat ljud än berättarrösten?

( miljöljud, musik, ljudillustration, tystnad) Hur?

Tempo

Studera själva berättelsens rytm. Finns en medveten tanke kring det tempo som berättelsen har? Varierar rytmen i berättelsen? På vilket sätt? Varför?

Tolkning

Vilka associationer och tankar ger berättelsen upphov till?

H 

Det vidgade textbegreppet

Vad innebär det vidgade textbegreppet för lärarutbildning och skola?

Myndigheten för skolutveckling formulerar det vidgade textbegreppet på följande sätt:

Att i begreppet text också innefatta budskap som medieras  på annat sätt än genom det skrivna ordet brukar ibland benämnas " det vidgade textbegreppet"

( Myndigheten för skolutveckling 2003:15)

När vi inom projektet talar om det vidgade textbegreppet är det viktigt att visa att vi med text menar text i semiotisk mening, alltså text i betydelsen kulturella uttryck. Film är en text liksom musik är en annan.

I denna betydelse blir vårt samhälle ett multimedialt samhälle där olika texter samsas om utrymmet. Ungdomar som växer upp idag har ett självklart förhållande till alla dessa texter och mediala uttryck. För dem är det naturligt att välja olika medier för kommunikation där ljud, bild mm har en lika betydelsefull plats som det talade och skrivna språket.

Dagens ungdom lär sig inte enbart i skolan. Tvärtom finns det många som menar att skolan har förlorat sin roll som kunskapsförmedlare. Detta är nog inte riktigt sant men det är av stor vikt att skolan hänger med i den multimediala utveckling som sker ute i samhället idag.

Ung kommunikations mål måste ju vara just detta - att lyfta in moderna medier i skola och lärarutbildning. Inte som ett självändamål i sig utan som ett självklart och modernt sätt att förhålla sig till lärande och kommunikation.

I skola och också på lärarutbildningen lever vi dock fortfarande i en skriftspråkskultur.

Vi tillämpar en syn på lärande och medier för lärande som vilar i en gammaldags syn på mediering. Det främsta syftet med projektet ung kommunikation kan kanske sägas vara att förändra just detta. Det verbala och det skrivna ordet skall inte längre vara det mest framträdande sättet att uttrycka sig på. Inte heller är det främst genom dessa texter som kunskap skall inhämtas eller genom vilka inlärning bör ske.

Kunskap kan medieras på olika sätt. Ungdomar idag inhämtar kunskap via olika medier där bilden, ljudet, det kroppsliga uttrycket har lika stor betydelse som det talade och skrivna språket. Vi behöver förändra vårt sätt att tänka kring kommunikation och lärande.

En intressant aspekt av detta är att fundera kring vilka kunskaper som blivande lärare behöver för att vara kompetenta lärare i framtidens samhälle. När vi talar om IKT i lärarutbildningen betyder det naturligtvis att våra studenter behöver kunna använda sig av olika medier rent tekniskt sett. Men den stora frågan är också vad de behöver kunna när det gäller det mediespecifika. Vad behöver de kunna om exempelvis bild för att vara mediekompetenta när det gäller att använda digitala bilder i undervisningen?

I användandet av nya medier i skola och lärarutbildning uppstår nya frågor. Frågor som handlar om vad som är kvalitet i mediet, frågor kring bedömning och frågor om hur inlärning går till i det nya mediet samt hur en undervisning bör se ut som gör eleverna medvetna om mediets särart och dess möjligheter.

Kort sagt - frågor kring INLÄRNING, KVALITÉT, BEDÖMNING och ANALYS.

• Att känna sig väl till mods med alla befintliga media från tidningar till virtuella gemenskaper.

• Att aktivt använda media, bland annat genom interaktiv television, sökmotorer på Internet eller deltagande i virtuella gemenskaper och att på ett bättre sätt utnyttja medias potential för underhållning, tillgång till kultur, interkulturell dialog, lärande och vardagstillämpningar (till exempel genom bibliotek och poddprogram).

• Att ha ett kritiskt tillvägagångssätt till media både vad gäller innehållets kvalitet och riktighet (till exempel att kunna utvärdera information, hantera marknadsföring på olika media, använda sökmotorer på ett intelligent sätt).

• Att använda media på ett kreativt sätt i takt med att utvecklingen av medieteknik och den ökande förekomsten av Internet som distributionskanal gör det möjligt för ett stadigt ökande antal européer att skapa och sprida bilder, information och innehåll. ? Att förstå medieekonomin och skillnaden mellan pluralism och medieägarskap.
• Att vara medveten om frågor som gäller upphovsrätt som är väsentliga för att ha en rättskultur, särskilt för den yngre generationen i sin dubbla roll som både konsumenter och producenter av innehåll.
  
  Det syns tydligt att mediebranchen varit med i arbetet då skrivelsen trycker en hel del på kunskap om upphovsrätt och skyldigheter vad gäller användandet av medier. Skönt då att ökad kunskap, lärande och information betonas istället för regleringar och förbud.

Vi Ami, Eva och Lasse som jobbar på Färjestadens skola har klasserna 4a,4b och 4c. Vi arbetar  regelbundet med SET (social.emotionell träning) och planerar att förstärka inlärningen med rörlig bild.
Så här tänker vi göra:
- För att lära sig att säga nej och ta ställning krävs kontinuerlig träning med drama.
- Med filmens hjälp hoppas vi att eleverna kan kritiskt granska sig själva och t.ex se kroppsspråkets betydelse.
- För eleverna är film lustfyllt och vi hoppas att motivationen ökar.
- I förlängningen vill vi visa filmen för andra klasser och även på föräldramöten. Med filmspråkets hjälp så förstärks budskapet.