Mediekompetens
Skrivelsen bygger på resultat från det arbet som gjorts i den expertgrupp för mediekompetens somminrättades 2006 och från erfarenheter från det offentliga samråd som drogs igång samma år.
Dokumentet finns samanfattas av Klas Viklund på Filminstitutets hemsida och finns där också som en niosidig rapport översatt på svenska som PDF.
Intressant att nämna utifrån vår temagrupps arbete, är resultaten från det offentliga samrådet där många aktörer, inte minst utbildningsorganisationer, runt om i Europa delgav sina synpunkter. Här framkom behovet av analys och utvärdering oich en gemensam praxis för detta. " det saknas kriterier eller standarder för utvärdering av mediekunskap och att bästa praxis för alla aspekter av mediekunskap inte är tillgängliga. Kommissionen ser därför ett brådskande behov storsdkalig, långsiktig forskning för att utveckla både nya utvärderingskriterier och ny bästa praxis"
En europeisk strategi för mediekunskap bör omfatta alla medier. De olika nivåerna av mediekunskap inbegriper följande:
- Att känna sig väl till mods med alla befintliga media från tidningar till virtuella gemenskaper.
- Att aktivt använda media, bland annat genom interaktiv television, sökmotorer på Internet eller deltagande i virtuella gemenskaper och att på ett bättre sätt utnyttja medias potential för underhållning, tillgång till kultur, interkulturell dialog, lärande och vardagstillämpningar (till exempel genom bibliotek och poddprogram).
- Att ha ett kritiskt tillvägagångssätt till media både vad gäller innehållets kvalitet och riktighet (till exempel att kunna utvärdera information, hantera marknadsföring på olika media, använda sökmotorer på ett intelligent sätt).
- Att använda media på ett kreativt sätt i takt med att utvecklingen av medieteknik och den ökande förekomsten av Internet som distributionskanal gör det möjligt för ett stadigt ökande antal européer att skapa och sprida bilder, information och innehåll. ? Att förstå medieekonomin och skillnaden mellan pluralism och medieägarskap.
- Att vara medveten om frågor som gäller upphovsrätt som är väsentliga för att ha en rättskultur, särskilt för den yngre generationen i sin dubbla roll som både konsumenter och producenter av innehåll.
Det syns tydligt att mediebranchen varit med i arbetet då skrivelsen trycker en hel del på kunskap om upphovsrätt och skyldigheter vad gäller användandet av medier. Skönt då att ökad kunskap, lärande och information betonas istället för regleringar och förbud.
Intressant med denna definition är uttrycken "känna sig väl till mods med" och "använda media på ett kreativt sätt". Dessa uttryck är förstås bra men frågan är vad de egentligen innebär? Inbegripet i att känna sig väl till mods med något skall väl vara att man behärskar dess speciella medieform. Detta behöver dock preciseras ytterligare, tycker jag. Jag kan personligen "känna mig väl till mods" med mycket som jag inte riktigt behärskar!
Att använda medier på ett kreativt sätt har förbehållet att vi är överens om vad kreativitet innebär.Begreppet krestivitet är nog ett av de begrepp vi använder på en mängd olika sätt. Man får ibland höra att till exempel skolans estetiska ämnen är kreativa i motsats till andra "pluggämnen". Detta är mycket underligt.Kreativitet måste vara ett förhållningssätt som kan appliseras på allt man gör, eller hur? I detta sammanhang tolkar jag det som att skolans undervisning skall genomsyras av kreativa arbetssätt med hjälp av alla medier. Med andra ord - ett vidgat textbegrepp!
