Det vidgade textbegreppet
Det vidgade textbegreppet
Vad innebär det vidgade textbegreppet för lärarutbildning och skola?
Myndigheten för skolutveckling formulerar det vidgade textbegreppet på följande sätt:
Att i begreppet text också innefatta budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet brukar ibland benämnas " det vidgade textbegreppet"
( Myndigheten för skolutveckling 2003:15)
När vi inom projektet talar om det vidgade textbegreppet är det viktigt att visa att vi med text menar text i semiotisk mening, alltså text i betydelsen kulturella uttryck. Film är en text liksom musik är en annan.
I denna betydelse blir vårt samhälle ett multimedialt samhälle där olika texter samsas om utrymmet. Ungdomar som växer upp idag har ett självklart förhållande till alla dessa texter och mediala uttryck. För dem är det naturligt att välja olika medier för kommunikation där ljud, bild mm har en lika betydelsefull plats som det talade och skrivna språket.
Dagens ungdom lär sig inte enbart i skolan. Tvärtom finns det många som menar att skolan har förlorat sin roll som kunskapsförmedlare. Detta är nog inte riktigt sant men det är av stor vikt att skolan hänger med i den multimediala utveckling som sker ute i samhället idag.
Ung kommunikations mål måste ju vara just detta - att lyfta in moderna medier i skola och lärarutbildning. Inte som ett självändamål i sig utan som ett självklart och modernt sätt att förhålla sig till lärande och kommunikation.
I skola och också på lärarutbildningen lever vi dock fortfarande i en skriftspråkskultur.
Vi tillämpar en syn på lärande och medier för lärande som vilar i en gammaldags syn på mediering. Det främsta syftet med projektet ung kommunikation kan kanske sägas vara att förändra just detta. Det verbala och det skrivna ordet skall inte längre vara det mest framträdande sättet att uttrycka sig på. Inte heller är det främst genom dessa texter som kunskap skall inhämtas eller genom vilka inlärning bör ske.
Kunskap kan medieras på olika sätt. Ungdomar idag inhämtar kunskap via olika medier där bilden, ljudet, det kroppsliga uttrycket har lika stor betydelse som det talade och skrivna språket. Vi behöver förändra vårt sätt att tänka kring kommunikation och lärande.
En intressant aspekt av detta är att fundera kring vilka kunskaper som blivande lärare behöver för att vara kompetenta lärare i framtidens samhälle. När vi talar om IKT i lärarutbildningen betyder det naturligtvis att våra studenter behöver kunna använda sig av olika medier rent tekniskt sett. Men den stora frågan är också vad de behöver kunna när det gäller det mediespecifika. Vad behöver de kunna om exempelvis bild för att vara mediekompetenta när det gäller att använda digitala bilder i undervisningen?
I användandet av nya medier i skola och lärarutbildning uppstår nya frågor. Frågor som handlar om vad som är kvalitet i mediet, frågor kring bedömning och frågor om hur inlärning går till i det nya mediet samt hur en undervisning bör se ut som gör eleverna medvetna om mediets särart och dess möjligheter.
Kort sagt - frågor kring INLÄRNING, KVALITÉT, BEDÖMNING och ANALYS.
